Pophöger

Fred i Mellanöstern noterar att Carl Bildt sagt att alla bosättningar är illegala, samt synat hans påstående i sömmarna. De drar också slutsatsen att om Bildt menar allvar så har han hastigt och lustigt skrotat hela fredsprocessen i mellanöstern.

Om Bildt menade alla nya bosättningar så var han ovanligt otydlig i sin formulering. Och om han menade att alla redan existerande judiska bosättningar skulle vara ”illegala”, så har han dessutom i ett slag skrotat både Färdplanen för Fred samt fredsavtalen från Oslo.

Inget av dessa fredsdokument behandlar nämligen bosättningarna som ”illegala”. Tvärtom. De definieras som en förhandlingsfråga som ska lösas mellan parterna i fredsprocessens slut, precis som frågan om gränserna.

De reder också ut rättsläget kring bosättningarna:

1. Kvartetten (USA, Ryssland, FN och EU) anser inte att bosättningarna är ”illegala”, utan endast att de är besvärliga i fredsprocessen, varför man begärt att deras expansion avstannar i utbyte mot hittills uteblivna arabiska eftergifter. Det har Israel godtagit genom ett omvälvande och politiskt riskabelt beslut. Enda undantaget gäller naturlig tillväxt inuti existerande bosättningar, i enlighet med en överenskommelse med USA och enligt Ariel Sharons reservationer.

2. Både Kvartetten, Israel och palestinierna har i Oslo-avtalen och i Färdplanen definierat bosättningarna som en förhandlingsfråga att lösas i fredsprocessens slut. Enligt Färdplanen är det endast FN-resolutionerna 242, 338 och 1397 som ska utgöra basen för förhandlingarna – inte Fjärde Genèvekonventionen, eftersom den endast gäller mark som innehafts av en erkänd och legitim statsmakt, vilket inte fanns på den omtvistade Västbanken eller i östra Jerusalem.

3. FN:s resolution 242 kräver inte att Israel ska lämna hela Västbanken. Tvärtom ger den Israel, som annars skulle vara knappt 2 mil brett, rätt till delar av Västbanken för att upprätta nya säkra gränser efter det arabiska anfallskriget 1967. Ingen kan alltså idag avgöra vad som i framtiden ska vara ”palestinskt område”, eftersom gränserna inte förhandlats fram ännu, enligt resolution 242.

4. Både palestinierna och israelerna har redan accepterat Bill Clintonsparametrar om Kvittning av land. De går ut på att de stora folkrika bosättningarna nära Gröna Linjen ska annekteras till Israel. I utbyte ska Israel ge israelisk mark till palestinierna (trots att FN-resolutionen 242 inte kräver detta av Israel). De främsta bosättningarna kommer alltså att bestå och ligga i Israel, och gränsen till ett framtida Palestina kommer att dras öster om dem. Det är också därför som naturlig tillväxt inuti dessa har godkänts.

5. Bosättningarna är städer som ägs och köpts lagligt av privata israeler, alternativt judiskägda städer från vilka judar fördrevs av Jordanien i det folkrättsvidriga arabiska anfallskriget 1948.

6. Om bosättningar skulle vara ”illegala” så måste också allt arabiskt byggande upphöra i det omtvistade området, och alla arabiska bosättare som kom under tiden för Jordaniens illegala ockupation mellan 1948 och 1967 bort.

7. Eftersom FN:s delningsplan 1947 aldrig kunde genomföras pga att arabvärlden sade nej och startade krig, så gäller fortfarande det folkrättsligtbindande mandatet från 1923. Det stipulerar att världssamfundet erkänner och ska bidra till återupprättandet av det judiska nationalhemmet i alla delar som ligger väster om Jordanfloden, dvs inkl. Västbanken och Jerusalem. Så länge ingen annan bindande fredsuppgörelse kunnat implementeras är det detta dokument som gäller.

Menar Bildt allvar, eller är han okunnig?