Idag har jag besökt Norrköpings kommunfullmäktige ännu en gång, denna gång för att som suppleant delta i budgetdebatten.
Alliansen föreslår en stram budget med fokus på skolan och äldreomsorgen. Utöver dessa två områden fokuseras på en skattesänkning på 25 öre. Det fanns också en särskild satsning för att motverka hemlöshet i Norrköping. Social utslagning och missbruk är tyvärr ett av Norrköping centrums kännetecken.
Vänsterns budget karaktäriseras av stora satsningar på olika investeringsprojekt som idrottsparken, hamnen med mera. På lång sikt också investering i ett nytt resecentrum. Det som kännetecknar dessa stora investeringar är att de inte är ordentligt finansierade. I princip finns inga marginaler i budgeten, som tär på kommunens finanser. Man tömmer kommunens lador, som Mathias Sundin sa.
Sossarna fick kritik för detta i våras, och har sedan dess friserat budgeten. Nu har man lagt in en mängd ospecificerade poster. Dessa poster används lite där det passar för att i svävande ordalag visa på en satsning.
Detta trick körde bland annat Stjernkvist under kvällen när han fick det till att sossarna satsar på skolan genom att indikera att en del av löneökningspotten skulle gå dit. Hursomhelst får vi lov att ta Stjerna på orden, för det står inget om någon särskild skolsatsning på lönerna i budgeten.
Satsningar som denna ser stabila ut vid en snabb granskning. Och mer än så blir det inte i Norrköping. Sossarnas halvlögner får stå obevakade i lokalmedierna.
Margaretha Eriksson, kd, var kvällen stjärnskott. Hon pratade passionerat om ideologiska skillnader, om att vi i alliansen vill något annat än vänstern. Det kändes riktigt skönt att höra en borgerlig politiker tala ideologiskt.
Tyvärr gick sedan Margaretha vidare till att presentera alliansens satsning på Krokeks centrum, och en välkomstskylt till Kolmården. Det känns inte helt ideologiskt om jag ska vara ärlig, men jag är glad åt Margaretas kraftfulla inledning. Mer sånt.
Intressant var också att höra Daniel Särevall från (s) prata om hur man ska hjälpa långtidsarbetslösa. Vi har nämligen ett gäng sådana i Norrköping. Hans förslag var… trumvirvel… komvux och ams-åtgärder!
I vänsterns värld är förnuftet bara bra så länge det inte går emot partilinjen. Därför blir inte sossarnas förslag bättre än Särevalls. Och det är personer som han som styr vår kommun.
Denna gång var stämningen mer dämpad i kf, talartiden var begränsad och folk var lite trötta. Jag blev tvungen att gå tidigare men jag gissar att sossarnas budget gick igenom. Och att slanten till de hemlösa röstades ned.
Widar Andersson från Folkbladet var glad. Han och hans kollega satt bakom mig på åhörarplats. Läs Widars blogg här (han bevakade också kf).
Comments 1
I Stockholm har under senare år kostnaderna för att dölja den brist vi har på billiga integrerade hyresrätter skenat iväg kraftigt och kostar idag skattebetalarna minst en miljard per år. Men istället för att bygga bostäder där människor har råd att bo kvar, satsas enorma summor på olika former av sysselsättningsbaserade ”uppfostringsboenden” för våra ”fattiga” kommuninvånare. Detta gäller nu allt som oftast människor som ännu inte hunnit utvecklat någon psykisk sjukdom eller missbruksproblem men ändå tvingas söka hjälp hos socialtjänsten. Om eller snarare när så socialen inte anser dessa människor vara berättigad deras hjälp vräks de och placeras i något av dessa ”uppfostringsboenden” som finns att tillgå, där bostadskarriären slutligen ska leda till ett eget hem igen. Dessa drivs av hör och häpna, socialtjänsten och andra välgörenhetsorganisationer. Hur detta tillvägagångssätt skulle kunna leda till att folk blir rikare för att senare ha råd med en liknande bostad de blev vräkta ifrån är svårt att förstå. Denna trappa består i botten av härbärgen eller jourboenden (hotell) med oförsvarligt höga priser, där en säng över natten kan kosta upp till 1400 kronor för kommunen. Det här är inget annat än diskriminering och en människovidrig syn på våra ”fattiga” medborgare. Förutom den människosyn som råder är detta även ur samhällsekonomiskt perspektiv oförsvarbart, då det skulle vara mycket, mycket billigare att med alla medel stödja och hjälpa människorna att behålla hemmet. De höga priserna försvaras med att de ska sätta press på kommunerna för att snabbt hjälpa folk vidare till nästa steg. Men vad händer när det ser ut som idag, då det inte finns något vidare att föra människorna till när det översta steget är nått? Jo, vi bygger ännu fler svindyra vidmakthållande ”hemlöshetsstegar” (”fattighus”) där det redan innan oåtkomliga trygga hemmet förflyttas ännu ett steg bortom horisonten. På detta vis skapar vi hemlösa människor som fastnar i olika trappor och snubblar fram och tillbaka på de allt högre trösklarna och samtidigt skapas jobb åt de förträffliga att problematisera våra hemlösa medborgare med olika diagnoser. När ska våra hemlösa medborgare få sitt trygga hem att bygga upp ett drägligt liv i?
Sverige är fantastiskt!
Rolf Nilsson
Posted 22 Jan 2008 at 4:04 ¶Föreningen Stockholms hemlösa
Post a Comment