Pophöger

Mathias Sundin och jag besökte för någon vecka sedan Swedfund för att lära oss mer om deras verksamhet. Swedfund är ett statligt företag som bedriver affärsutveckling i tredje världen, kapitalistiskt bistånd skulle man kunna kalla det. Vi togs där emot av Per Juth, avdelningschef på Globalisering och tillväxt i privat sektor.

Swedfund har tidigare hållit en låg profil och arbetat i det tysta men vill nu synas mer. Det är bra, för man har något viktigt att visa upp.

Swedfund startades för ett antal år sedan med en grundinvestering, som man sedan har förvaltat och betalat tillbaka en del av summan till staten. Samtidigt har man lyft människor ur fattigdom genom vinstgivande investeringar i utvecklingsländer.

Vinstkravet är en garant för sunda finanser, och min tanke går inte direkt osökt till den senaste tidens rapportering om SIDAs verksamhet. SIDA har till skillnad från Swedfund verkat mer traditionellt med bistånd och där har inte utvärderingskravet funnits på samma sätt.

Principiellt har jag invändningar mot bistånd, eftersom jag anser att detta är något som ska skötas av varje person utav fri vilja. Samtidigt är jag realist och ser att biståndet kommer att finnas kvar under överskådlig tid. Då tycker jag det är viktigt att se vad som fungerar, och jag tror en kombination av SIDA och Swedfund behövs.

Traditionellt bistånd tror jag är viktigt vid katastrofer där förnödenheter behövs omgående. Men i största möjliga mån tror jag på affärsmässig verksamhet för att undvika resursslöseri. Jag läser just nu ”The White Man’s Burden” av William Easterly och är inspirerad av hans tankegångar. Boken är också något av en ”bibel” på Swedfund, berättade Per Juth som vi träffade.

Det är något av en tragedi för världen att företagande har fått en så dålig stämpel. Jag är uppväxt med bilden av företagaren som en girig Krösus Sork som lurar folk, vilket får anses vara den klassiske bilden av en företagare i den svenska kulturen.

I verkligheten är företagande den kraft som lyfter människor ur fattigdom, och företagarna ”kranförarna”. Se bara på några exempel från Swedfunds sida: Man har möjliggjort grundande av ett sjukhus i Etiopien, hjälpt till att utöka frukttransporter till Uruguay och skapat förutsättningar för renare vatten i Egypten.

Marknadsmässiga principer inom bistånd är tabu, trots positiva resultat och stora möjligheter. Det var handel som gjorde Sverige rikt och samma sak gäller för de fattiga länderna.

Jag hoppas att Swedfund kan hjälpa till att förändra bilden av företagande och bistånd. Jag bidrar såklart så gott jag kan!