Pophöger

Idag rapporterade flera medier  att Diskrimineringsombudsmannen Katri Linna verkat för att en man som vägrat hälsa i hand på grund av sin religion ska ha rätt till det. Från Ekot:

Arbetsförmedlingen ska betala 60 000 kronor i skadestånd till en man som blev av med sin ersättning efter att han vägrat att hälsa på en kvinnlig chef på ett företag där han sökte praktikplats. […]

Enligt domen i Stockholms tingsrätt har Arbetsförmedlingen gjort sig skyldig till diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen Katri Linna säger att det är en viktig dom:

– Den har stor betydelse. De som har religionen som en aktiv del av sitt liv får i domen bekräftelse på att samhället ställer upp på deras rättigheter.

Mannen ifråga vägrar alltså att acceptera svenska seder vad det gäller hälsning. Det gör att han inte kan fungera i ett normalt samhälle, eftersom det är förolämpande att vägra att ta kvinnor i hand. Det bekräftas också av chefen på arbetsplatsen där mannen sökte jobb. Från DN:

Jeanette Löding, vd för det företag där mannen var på intervju, menar att företagets beslut att inte erbjuda honom praktikplats inte hade något med att han hälsade på ett visst sätt. […]

Jeanette Löding tog dock illa upp av att behandlas annorlunda.

- Jag kände mig kränkt. Han tog alla andra i hand, men inte mig, säger hon.

Men enligt vår diskrimineringsombudsman har inte de svenska sederna något särskilt värde. De är likställda med de muslimska sederna. Det är detta som är multikulturalism, och jag tycker att det är fel.

Effekten av DOs beslut blir att religiösa muslimer som vägrar hälsa på folk av motsatt kön även fortsättningsvis kommer finnas utanför samhället – men på samhällets bekostnad. De gör ju rätt, enligt DO, när de kräver att folk ska anpassa sig till deras seder.

Hursomhelst är Folkpartiet kritiska mot denna lag. Partisekreterare Erik Ullenhag:

– En arbetsgivare ska kunna ställa krav på att en arbetstagare tar både kvinnor och män i hand. Allt annat är orimligt. Skulle det vara så att den här domen i dag står sig högre upp i rättsväsendet så tycker jag att vi bör se över lagstiftningen, säger Folkpartiets partisekreterare Erik Ullenhag.

Tack och lov för detta. Om denna utveckling fortsätter är det ett hot mot demokratin.

Mathias Sundin skriver på Newsmill om ämnet - ”Framgång för medeltiden att män kan vägra ta kvinnor i hand”.

Se även Johan Ingerö och mitt tidigare inlägg i ämnet.

På tåget igår läste jag Peter Wennmans krönika om John Terry och hans otrohetsaffär med Vanessa Perroncel. Wennman skriver så här om händelsen:

John Terry var otrogen med Vanessa Perroncel och tog en inteckning i den vandringspokal som kallas French Open (det sägs vara mellan fem och sju Chelseaspelare med i den turneringen)

Ursäkta – läste jag rätt? Peter Wennman benämner Terrys älskarinna ”vandringspokal”.

Tycker inte det borde behöva sägas, men man kallar inte kvinnor för ”vandringspokal”, Peter Wennman. För det är fan inte ok!

PS: När vi ändå pratar feminism, bra ledartext i Aftonbladet igår. Gina Tricot har gått från en mänsklig modell till en anorektisk, men Aftonbladet sätter press på dem och uppmanar dem att ändra sig. Precis så ska det gå till.

Gina Tricot bör ta sitt förnuft till fånga och skrota de anorektiska idealen.

Jag har haft comhem som internetleverentör under de ett och ett halvt år jag har bott i Linköping. Och under den tiden har jag haft usel kvalitet på uppkopplingen. Ganska ofta bryts kontakten för att sedan återupptas efter 20-30s.

Jag har trådlös anslutning till modemet, så först trodde jag att detta var felet. Men jag har provat att dra kabel genom lägenheten och felet kvarstår. Dessutom har jag hört från vänner som också har Comhem i Linköping att de har haft samma problem.

Jag har försökt anmäla problemet till kundtjänst, men det är inte särskilt lätt. Först måste man klicka sig igenom trettio puckade frågor för att sedan komma fram till ett formulär. Men när man skriver in symptomen där är det inte säkert att man ändå fått fram felet.

Första kontakten med kundtjänst blev jag upplyst om att de inte kunde hjälpa mig, eftersom jag fick bra resultat med bredbandskollen. Så därför gjorde jag inget under ett tag. Men sedan dess har jag varit noga med att anmäla alla fel till kundtjänst. Vilket tyvärr inte har gett någonting.

Comhem verkar ha som policy att man hela tiden ska ha kontakt med olika personer på deras kundtjänst. Det leder till att ingen vet vad som har hänt och vad som har sagts.

Jag har anmält felet och haft dialog med tre olika operatörer på kundtjänst. Den fjärde uppmanar mig att ringa kundtjänst och beskriva felet, trots att hela tråden handlar om mitt problem. Det har hänt mig två gånger nu.

Det är struligt för mig att byta från Comhem men jag kommer närmare och närmare den stund när jag tar klivet och går över till en annan operatör. Comhem suger så otroligt hårt, de klarar helt enkelt inte av att leverera internetuppkoppling eller ge fullgod service.

Anna Veeder skriver på Al-Hamatzav om den debatt som nu förs i Israel angående utländskt stöd till NGOer i Israel.

Är det rimligt att europeiska regeringar tillåts finansiera israeliska NGOs som är aktiva inom områdena mänskliga rättigheter/protester mot ockupationen och bosättningarna, som t ex Btselem, Yesh Din och Peace Now med tanke på vilken skada deras rapporter kan göra Israels anseende utomlands, till exempel i Goldstonerapporten?

Personligen anser jag att allt stöd till öppet anti-israeliska grupper från Europa eller andra länder är helt felaktigt och jag tycker det är bra att man börjat uppmärksamma detta i Israel.

Och jag har god förståelse för att man kan bli förbannad på Goldstone. Han har på uppdrag av världens diktaturer gjort en faktamässigt skakig rapport som nu används som ett vapen mot Israel.

I övrigt är diskussionen intressant, läs Annas inlägg!

Idag besökte jag ett mycket intressant föredrag med artisten och Liberatiledaren Alexander Bard.

Bard var där för att puffa för Mathias Sundins riksdagskampanj samt Liberala Studenter i Linköping.

Alexander skrev för ett antal år sedan en bok som heter Nätokraterna där han presenterade många intressanta tankar om nätet (som han också drog under föredraget.)

Därför ser jag mycket fram emot att läsa hans bok Kroppsmaskinerna som han skrivit ihop med Jan Söderqvist. (Se även bokhemsidan här.)

Bard är verkligen en mångsysslare, kolla in hans Wikipediasida. Han är dessutom en mycket fängslande talare. Om ni har möjlighet, gå och lyssna på hans föredrag.